Webbfunktion

Användbarhetsproblem med lösenord

Problemen med lösenord på webben har inte bara med säkerhet att göra, det drabbar användarna också. Användbarhetsgurun Jacob Nielsen föreslår att man inte ska maskera lösenord när de skrivs in. Om så var fallet skulle säkert färre råka skriva fel lösenord och det blir säkert enklare att komma ihåg om man ser sina lösenord i klartext ibland.
Sen opponerar sig folk med argument som att någon bredvid en kan se lösenordet på skärmen när man skriver in det, att man kan råka få med lösenord på skärmdumpar och att användare tappar respekten för lösenord i största allmänhet.

Själv har jag funderat mer på vilken hjälp man som användare får när man väljer lösenord så det blir tillräckligt bra. Tillvägagångssättet idag är att du får ett lösenord tilldelat eller väljer ett själv efter bästa förmåga.

Det tragiska är att vi användare lärt oss att lösenord ska vara svåra att komma ihåg, men det betyder inte nödvändigtvis att de är svåra att knäcka för en dator. Att ha ett lättknäckt lösenord man knappt kan komma ihåg är ju helt meningslöst. Vad som är lätt att komma ihåg varierar, men vi har alla samma lösenordsregler att förhålla oss till på en viss tjänst.

Det finns tjänster där du kan testa hur bra lösenord är. Det lösenord jag fick av min arbetsgivare 2007 såg knepigt ut men enligt tjänsten How secure is my password tar det bara en timme att knäcka. Det innehöll en stor bokstav, tre små, två siffror och ett specialtecken.
Nu ska man förstås ta dessa uppskattningar med en skopa salt, men det användarperspektiv jag saknar när man registrerar sig på en ny tjänst är att få vettig hjälp att välja ett lösenord.

I dagsläget får man inte sällan en lista med krav på lösenordets format, exempelvis; mellan 5-8 tecken långt, minst en siffra, minst ett specialtecken, inte mellanslag, två eller fler stora bokstäver.
Jag skulle vilja påstå att dessa regler snarare ger sken av hög säkerhet, då det går att ta reda på lösenordsreglerna sänks komplexiteten för den som ska knäcka dem. Antalet möjliga kombinationer av tecken i ett lösenord sänks dramatiskt av vetskapen om att det måste vara mellan 5-8 tecken långt, exempelvis.

Istället för att låta IT-tekniker bestämma lösenordsstandarder på ovan nämnt sätt vore det grymt bra om man istället krävde en lägstanivå av kvalitet. Då kunde den som vill ha ett kortare komplext lösenord köra det, och den som vill ha en hel mening som lösenord fick köra på det.
Då skulle man fokusera på det viktiga nämligen att lösenordet behöver vara tillräckligt bra. Användaren skulle inte få opedagogiska felmeddelanden som att lösenordet är för långt, för kort, inte får innehålla mellanslag, eller att de trubbiga reglerna inte hittar någon stor bokstav bland de 45 specialtecknen du valt som lösenord.

Intranätverk - Intranätkonferens i Göteborg nästa vecka

På tisdag drar intranätkonferensen Intranätverk igång. Skulle jag få chansen att döpa denna konferens blev det nog Kristian Norling Invitational då Kristian, arrangören, bjudit in något av ett dreamteam för hur ett bra intranät skapas. Det är en fantastisk blandning om man tittar under programmet.
Några av presentationerna jag ser fram emot är:

Jonas Söderström som bland mycket annat skrivit boken Jävla Skitsystem, och kör poddsändningen JSLive också den på temat användbarhet.
Anders Wengelin, en gammal kollega från NetRelations, som jag, tro det eller ej, mest socialiserat med och helt missat att prata webbanalys.
Fredrik Wackå om innehållsarbete. Gick kurs hos honom för en massa år sedan och blev grymt inspirerad av hans sätt att lära ut hur man kunde arbeta om ett kommunstyrelseprotokoll så det blir läsvärt och kanske till och med intressant.
Sharon O´Dea om mobilt arbete. Det närmsta jag kommit detta är att vi gjorde Vårdaktörsportalen enligt pragmatisk responsiv design, men det finns mycket kvar att göra för att medge ett mer mobilt arbetssätt.

Jag har också anmält mig till torsdagens workshop där både Mark Morells del om governance och Kristians eftermiddag om optimering av innehåll för sökbarhet ser grymma ut.

Sa jag att det finns några biljetter kvar och att man kan betala biljetten på plats? Kanske inte :)

För egen del var det väldigt enkelt att bestämma mig för att gå på denna konferens. Jag har inte haft något vidare fokus på intranät sedan jag 2007 slutade på Sahlgrenska. Sedan dess har det hänt en hel del där kanske Enterprise Search dominerar som teknik, mobilt på åtkomsten och det sociala på innehållet vilket alla är delar av innehållet under denna konferens.
Sen att Kristian står bakom konferensen gör inte saken sämre. Kristian har provocerat mig flertalet gånger att ta in nya perspektiv som idag definierar vad jag tillför på jobbet, bland annat respekten för data genom Microformats och kanske främst det om öppna data.

Min förhoppning, och misstanke, är att jag kommer få höra ärliga historier om såväl framgångar som ordentliga misslyckanden. Att deltagarna delar med sig och diskussionerna mellan presentationerna är verkligen att se fram emot. Precis som alla moderna konferenser dokumenteras Intranätverk med video, foto och sketchnotes men det jag betalar för är _deltagandet_ på plats, nätverkandet och att ingå i diskussionerna.
Skillnaden mellan deltagandet på plats och via Twitter/Bambuser/whatever var tydligt på årets WebCoast. De på distans var verkligen fjärran och vi på plats bidrog till vad de andra i bästa fall kunde ta del av. Det är värt att vara på plats om det är viktigt.

Jag ställde den obligatoriska "sportfrågan" till Kristian Norling idag. Hur känns det med Intranätverk nästa vecka:

Jag är mycket entusiastisk inför att få delta, och medverka, till ett aktivt lärande. Det kommer bli hur kul som helst!

Avsändarperspektiv ger dig onödigt sura kunder

Jag brukar ofta sura över att offentliga sektorn är mästare på att tvinga på alla sitt perspektiv. Förstår du inte exakt hur organisationen är tänkt får du klara dig själv på deras webbplatser. En webbplats byggs trots allt bäst genom att man ska traversera genom organisationsstrukturen i jakt på eventuell information på "rätt nivå". Helt klart mer eller mindre stor överdrift beroende på hur elakartat avsändarperspektivet är :P

Självklart ska tjänster designas efter mottagarens perspektiv och intresse. Ett ovanligt exempel, för att vara från näringslivet, på när man inte tänkt färdigt är Phone House. Jag letade efter ett ställe att plocka upp nya HTC One. Phone House tyckte att det var lämpligt att jag fick kolla en butik i taget om den fanns i lager.

Eller så gör man som Siba, irriterar kunden något mindre, och visar att den inte finns någonstans ännu. Nästa gång jag kollar om telefonen finns att köpa kommer något i mitt bakhuvud säga att det är smidigare att kolla på Siba.se

Det knepiga med Phone Houses variant är att man behöver 2 stycken fält för att ge oss information om lagerstatus på orter med två eller fler av deras butiker. Jag skulle tippa på att även Stockholm med sina 14 butiker skulle må bra av en översikt för lagerstatus i hela staden framför att man ska klicka igenom butikerna var och en i sänder. Vänder sig Phone House till folk som identifierar sig med vilken av deras butiker man kan tänka sig att handla i? Eller så är det jag som är konstig och kan tänka mig att hämta upp telefonen i den butik där den råkar finnas i lager.

Vet inte om det finns något ord för detta. Stuprörsnavigering kanske beskriver det användaren tvingas göra? Oavsett vad är det störigt i klass med att använda en sökfunktion för att få meddelandet om att inget kunde hittas och där inte finns någon bättre idé än att ställa en ny fråga eller ge upp.

Vårdvalet nu en del av Mina Vårdkontakter

Nu finns omlistning med på Mina Vårdkontakter.

Nu kan man välja att lista sig på en vårdcentral direkt via Mina Vårdkontakter, vilket är ett klart framsteg för MVK. Jag har just testat att lista om mig och tror mig ha funnit lite förbättringspotential. Säg det som inte kan bli bättre :)

Om jag inte nämnt det förut så kanske det är läge att förklara att en av mina arbetsuppgifter på VGR:s eHälsoenhet är att jobba för användbarhet i de tjänster vi rullar ut. Det saknas inte problem att lösa, dock är Mina Vårdkontakter nog en av de bättre tjänsterna på området så se det inte som att jag pekar finger. Jag tittar med ett extra kritiskt öga på de webbplatser som erbjuds våra medborgare.

Problem 1 & 2 - inloggning för oss halvblinda som använder surfplatta, som dessutom gillar konsekvent design

Jag ser inte jättebra, men på iPad blir personnumret svårläst.

Fältet där man skriver in personnumret är ganska litet och det gör att det är svårt att se att jag skrivit rätt. Kanske inte är ett problem på samma sätt om man tittar på tangentbordet när man skriver, då upptäcker man möjligen sitt misstag, men det finns nog utrymme för att göra texten större.
En annan skum grej jag reagerade på är att Fortsätt-knappen ser ut att vara utgråad jämfört med hur andra knappar ser ut inom Mina Vårdkontakter, dock är den inte inaktiverad. Jämför med knappen Starta appen till höger på ovan bild.

Problem 3 - att hitta till vårdvalet

VGR:s tidigare omlistning för vårdvalet.

Att titta runt bland vårdcentraler och sedan direkt från detaljsidan byta listning går dessvärre inte. Istället måste man gå till sidan Vårdmottagningar i menyn, med andra ord saknas kontextuell länk från respektive vårdmottagnings undersida till att lista om sig direkt. Alternativt om jag råkar vara inne på den mottagningen jag redan är listad på så finns länk för byte.
Det är lite synd och motverkar att jag som användare ens upptäcker var man listar om sig, eller att det ens går.
Jag har redan fått ett förslag på förklaring till detta; att det bara är i VGR man kan leta runt bland vårdcentraler man inte är listad på. Med andra ord skulle detta betyda att inte hela landet har behov av den här typen av funktion.
Nu vet jag inte om den förklaringen är korrekt men det är just en förklaring, inte en motivering till varför det bör se ut som det gör.

Den tidigare vårdvals-lösningen inom VGR, se bild ovan, hade slagit samman information, kontaktuppgifter och vårdval på en och samma sida. I mitt tycke är det bra om man kan undvika linjär design i stil med Mina Vårdkontakters variant och istället på ett försiktigt sätt erbjuda alla relaterade funktioner där de hör hemma. Men en direktlänk från vårdmottagningarnas detaljsidor på 1177.se är kanske det man borde strida för, den sidan kräver trots allt inte inloggning och är en troligare plats för "fönstershopping" av vårdmottagningar att byta till.

Problem 4 - knepig namngivning hjälper inte till

Nyligen döptes den offentligt utförda vården i VGR om till Närhälsan. Ska man lista om sig på en mottagning råkar man då ut för en lista med mottagningar i stil med den på bild här intill.
Att då mottagningar har sitt organisatoriska namn som prefix ställer enbart till det för mig som användare. Det är säkert jättekul för den offentligt utförda primärvården att få ett fint namn och försöka bygga upp ett varumärke, men jag som vårdtagare skiter ju fullständigt i detta. Jag vill hitta det som heter Ekmanska vårdcentral.
Genom att man har Närhälsan som prefix i namnet blir det en lista i listan vilket kräver att jag vet organisatorisk tillhörighet på vårdcentralen som ligger nära mitt hem.

Med andra ord finns minst fyra varianter av syntax för vårdcentralen jag trodde mig veta vad den heter:

Ekmanska vårdcentral
Vårdcentralen Ekmanska
Närhälsan Ekmanska vårdcentral
Närhälsan vårdcentralen Ekmanska

Förutom det uppenbara avsändarperspektivet i namngivning och att funktionen som erbjuds förutsätter att jag vet vad avsändaren kallar mottagningen för så är det att tro för mycket om sin användare att de tålmodigt läser igenom en lång lista. Om man är tvungen kanske man gör det, men ska man verkligen behandla sin användare/patient så? Helst inte!

Nu ska jag poängtera att samma problem finns hos andra grupperingar av vårdutövare. Det jag vänder mig emot är att jag ska behöva bry mig och att en alfabetisk lista är den enda varianten jag har för att titta igenom 40-50 mottagningar i Göteborg. En karta hade varit en uppenbar variant att lägga till, då behöver man inte gissa namngivningar.

Problem 5 - oklart meddelande vid omlistning

Många brukar poängtera att användare inte bara är lata, de är också ganska dumma och att man behöver designa för det. Man ska inte behöva vara utsövd, på bra humör och extremt alert för att klara av att genomföra en aktivitet på en webbsida.

Många förutsätter att användaren av en webbplats faktiskt läser texten man har skrivit, det stämmer säkert i viss utsträckning. Frågan är hur många man är villig att inte informera?

Ta bekräftelsemeddelandet på bild här intill som exempel. Vad ser man om man inte riktigt är uppmärksam? Antagligen att det är någon form av bekräftelse på vad man gjorde precis innan och en knapp nedtill. Om jag nu missar att läsa den, enligt sin egna formatering, oviktiga informationen mellan rubriken och knappen finns en god risk att jag inte fattar varför mitt nya vårdval inte tycks ha gått igenom. Det är nämligen så att på sidan efter denna kommer det fram till midnatt se ut som att inget byte gjorts.

Tre förslag på putsning på omlistningsprocessen

Första saken jag skulle åtgärda är att på sidan om var jag är listad för stunden tala om att en omlistning är registrerad och slår igenom vid midnatt.

Att se över meddelandet på bilden är också en bra idé. Det finns en inneboende motsättning i "är nu genomförd" och "börjar gälla från och med i morgon".

Som tredje grej är att inte hålla på den fiktiva gränsen att det måste dröja till midnatt, nästa måndag eller månadsskifte utan istället att ändringen slår igenom direkt. Tanken med att vänta fram till midnatt är så absurd i dagens tjänstesamhälle att jag gissar att det kommer sig av ett lagkrav. Eller så har man låtit någon jurist designa tjänsten, vad vet jag.

Problem 6 - phishing, eller nätfiske på IT-svenska?

Noterade du adressen i adressfältet på bilden ovan? Antagligen inte. Dock bör man vara uppmärksam om vilken adress man hamnar på så man inte blir lurad på nätet.

Det grundläggande knepet för legitima tjänster att förvissa mig om att jag är i trygga händer är att de inte gör något som liknar nätfiske. I detta ingår en massa saker som kan tyckas vara självklarheter för somliga, som att man inte via mejl skickar bankuppgifter till någon som utger sig företräda ens bank - med andra ord bör inte banken ställa liknande frågor.
En annan sak man uppmuntras vara noggrann med är att hålla koll på adressfältet så man verkligen befinner sig på den webbplats man tror sig vara på. Det är nämligen så att om du går in på www.skatteverket.se.skurksajt.com är du inte på en adress som kontrolleras av Skatteverket, alldeles oavsett om Skatteverkets logotyp är på sidan.

Därför är det spännande att flertalet offentliga aktörer i Sverige låter en logga in på en domän som heter funktionstjanster.se, exempelvis nedan:

https://m03-mg-local.idp.funktionstjanster.se/mg-local/index.html

Det är dålig stil att utmana folks känsla för bedrägeri på detta sätt. Vad är det som gör att jag vid första besöket till funktionstjanster.se ska tro att allt är i sin ordning? Jag kanske just läst en skrämmande artikel om så kallade Man in the Middle-attacker och är sunt tveksam till nätfiske-beteende. För vem vill egentligen släppa in hackare i sin vårdinformation...?

eHälsa börjar ta sig...

Som helhet är det kul att det går framåt på eHälsaområdet i Sverige. Tjänsten Min Hälsoplan, som erbjuds landstingen via MVK, är särskilt intressant. Det är ett sätt att på distans följa upp att patienterna följer upplagd plan de kom överens om med sin vårdgivare. Skulle tippa på att de som tillsammans med sin fysisk-aktivitet-på-recept får en hälsoplan på köpet faktiskt utför aktiviteterna i större utsträckning än andra. En annan typ av hälsoplan som kan följas upp via denna tjänst är att övervaka mätvärden från kroppen, exempelvis för diabetiker. Då får vården data kontinuerligt och kan agera om några tröskelvärden överskrids.

Att erbjuda vård utan att någon ska behöva ta sig till en vårdmottagning i onödan är en fantastisk grej. Det finns mycket att vinna förutom att aktiviteterna blir utförda, exempelvis:

Patienten blir inte påmind lika tydligt om att man är just en patient när denne inte är i vårdens miljö.
Livspusslet förenklas, exempelvis för de som har barn, eller de som bor ganska långt från vårdmottagningen.
Risken för smittspridning i väntrum lär ju minska ju färre personer som trafikerar platsen.
Vissa upplever oro över dåliga besked av vården, att då veta att så länge ingen hör av sig med en kallelse finns ingen större anledning till oro bidrar till en god upplevelse av vården. Personligen tror jag att detta bidrar till snabbare tillfrisknande.
Vårdgivaren bör kunna ta hand om fler patienter, åtminstone om dessa system designas på ett användbart sätt.

Metros löpsedel från förra veckan är nog den första jag sett som handlat om eHälsa. Förutom faktumet att det lyfts fram något digitalt och positivt om vården är exemplet lysande för vad eHälsa/mHälsa ska lösa för problem, nämligen erbjuda god vård utan att samla folk på få centrala platser.

Att få sina leverfläckar kollade av en hudspecialist ska väl inte kräva att jag måste träffa specialisten där denne råkar jobba? Jag nöjer mig alldeles utmärkt med att någon i vården nära mig kan handha den utrustningen och att någon specialist någonstans får 48 timmar på sig att ge sitt utlåtande.
Plötsligt framsteg. Kudos till de som fått bra skit att hända!

Webbredaktörens test av responsiv design

Skriver ett litet testprotokoll inför att VGR ska få en responsiv webbplats. Tänkte att våra webbredaktörer ska veta vad de ska leta efter när deras webb får responsiv design. En webbredaktör har oftast begränsade möjligheter till att påverka en design, men nedan är vad jag kunde komma på att en webbredaktör kan titta efter.

Bakgrund

Poängen med responsiva webbsidor är att försöka få webbplatsen att se bra ut, och vara användbar, på alla de olika storlekar av skärmar som finns idag. Vissa skärmar ska pekas på och de klassiska datorerna styrs med en muspekare - din webbplats ska fungera oavsett vad din besökare väljer att använda.

Testa din webbplats

På nedan testpunkter ska du kunna svara ja på så många punkter som möjligt. Under varje punkt finns lite observationstips om du känner dig osäker på vad du ska leta efter.

Många problem kan du säkert fixa själv efter eget omdöme, men om du är osäker så skapa gärna ett dokument där du sparar adressen till sidan och en kommentar om vad som behöver fixas. Dessa kommentarer kan du sedan skicka till din kontaktperson i webbförvaltningen.
En vanlig lösning på redaktionella problem är att sätta relativa mått, istället för pixlar bör man använda procent, på tabellers bredd exempelvis. En mobilskärm behöver oftast 100 % på en bild eller tabell.

Att testa på en mobiltelefon, och gärna även på en surfplatta, i stående läge:

Skrolla igenom hela sidan. Ser designen klok ut, fungerar bilder och är all text läsbar?
Observera: det kan ha smugit in konstigheter på enskilda sidor som syns först på en mobil skärm, exempelvis om formatering följt med när man kopierat text från Word. Gå gärna ut i solen för detta test, ännu hellre gör du testet gåendes i solen.
Kan besökaren uppfatta vad sidan handlar om utan att börja skrolla neråt?
Observera: är rubriken tydlig nog, inga utsmyckningsbilder innan meningsbärande innehåll etc.
Kommer det viktigaste innehållet först?
Observera: ibland ligger det viktigaste materialet i högerkolumnen vilket gör att det inte syns utan ganska mycket skrollande då högerkolumner oftast placeras sist på sidan för en mobil besökare.
Tog det mindre än 5 sekunder att ladda in sidan?
Observera: försök uppmärksamma hur lång tid första besöket tar på en undersida, ett återbesök på en undersida ska gå väsentligt mycket snabbare än det första. Många eller tunga bilder är vanliga bekymmer som påverkar laddningstiden.
Kan en besökare med touchskärm använda allt som erbjuds?
Observera: inte sällan finns funktioner man upptäcker först genom att dra musmarkören över dem, så kallad hovring, hjälpande information som dyker upp bara genom hovring. Har du inbäddade externa webbsidor, så kallade iframes, är de värda att testa extra noga.
Är det enkelt att träffa rätt länk/knapp på första försöket?
Observera: titta särskilt efter länklistor där länkarna staplats vertikalt. Tänk dig att besökaren försöker träffa rätt länk sittandes på en skakig buss.
Innehåll är stödjer olika skärmstorlekar?
Observera: tabeller på tre eller fler kolumner är ett vanligt problem på små skärmar. Finns sidor med formulär behöver dessa tittas igenom.
Innehåll, särskilt i bildpuffar, har tillräckligt högt kontrastförhållande och textstorlek?
Observera: har du text i bilder, om ja gå ut i solen och se om det är rimligt lätt att läsa.
Redaktionell text är utformad med varierande spaltbredd och höjd i åtanke?
Observera: rubriker, innehåll i punktlistor och länkar radbryts märkligt eller faller utom synhåll. Testa mjukt bindestreck (Ctrl+bindestreck) där avstavning görs på önskad plats om det behövs. Undvik onödiga styckeindelningar eller väldigt långa ord, det slösar med värdefullt skärmutrymme.
Text är skriven utan referenser till vad som ligger till vänster eller höger?
Observera: inte sällan hänvisar man i text till bilder och var de ligger i relation till texten man läser. Problem uppstår på en responsiv webbplats då man inte riktigt vet var bilden visas.

Test att göra på en klassisk dator:

Testa igenom webbplatsen med de webbläsare du har. Fungerar det bra?
Observera: ofta är det värt att titta extra noga på hur bra det fungerar i Internet Explorer.
Justera sakta webbläsarfönstrets bredd från fullskärm till så smalt det går. Känns det som att designen flyter med? Fungerar punkterna för mobiltestning även nu?
Observera: kontrollera att övergången mellan dator- och mobil-version fungerar, att viktiga saker inte försvinner.

Tycker du att det saknas något viktigt? Alla tips mottages tacksamt.

Censurerar er IT-avdelning internetåtkomsten?

Där jag jobbar har vi ett filter som styr vad på nätet som är tillgängligt. De som undantagits från detta filter är vad jag förstått de som jobbar med smittskydd, de har rätt att titta på sidor som av filtret anses vara sex eller pornografi. Det låter väl vettigt att de kan utföra sitt jobb.
Men är det bara de som behöver lite friare åtkomst till nätet? Nej, vi är nog många som lider i det tysta för att IT-avdelningen styr vad verksamheten har rätt att göra på nätet.

Vad är då problemet?

Jo, förutom att filtret, vilket säkert gäller alla filter, är godtyckligt så är det anpassat efter en mer amerikansk nervös republikansk tillvaro än smått frigjorda svenska sammanhang. Det fäller hellre än friar. Misstänker man att filtret felaktigt blockerar en webbsida kan man rapportera in detta till IT-avdelningen med risk för att de tror man är en underlig figur med knepiga intressen. Om man tar sig tiden att rapportera detta tar det upp till 2-3 dagar att få respons och eventuell åtkomst till den sidan.

För några veckor sedan försökte jag nå en liten bokhandel som var blockerad och orsaken uppgavs vara att den innehöll sex, pornografi, snusk eller annan omoralisk verksamhet. Bokhandeln säljer böcker om webbdesign och informationsarkitektur. Det här är inget undantag, flera gånger varje vecka stöter jag på den här typen av blockeringar men det är värt att notera att mitt jobb går ut på att använda nätet konstant.

Sen finns tillfällen där även jag förstår att det kan vara en gråzon. Dropbox, Google Drive och diverse delningstjänster kanske man ska ansöka om att använda. Men webbtjänster för att dela bilder, som imgurl.com exempelvis, är sånt som verkligen hindrar en att ta del av material när man samarbetar med folk utanför den egna verksamheten.

Moderna kunskapsarbetare har det svårt när ens arbetsplats erbjuder öppenhet i klass med kinesernas The great firewall of China :/
I och med att man ändå övervakas idag vore det väl smartare att min chef får en rapport om majoriteten av mitt surfande är på webbplatser av en typ som inte mitt jobb motiverar? Det är väl trots allt min chef som bestämmer vad jag ska jobba med?
Idag drar man istället praktiskt taget alla över en kam och blockerar direkt.

Vilka webbtjänster ska man få använda? Twitter?

Jag vet inte om Twitter är tänkt att blockeras inom min arbetsplats, eller bara "gått ner" sedan en vecka och inte prioriteras att återigen fungera. Men Twitter är ett intressant exempel tror jag då många nog tycker att det är onödigt med 'sociala medier' på arbetstid.
Redan innan lunch idag har jag haft behov av Twitter i mitt yrkesutövande, nämligen följande:

Vara tillgänglig via Twitter PM för en person jag ska träffa i eftermiddag. De enda kontaktuppgifterna jag har till henne är via Twitter.
Kunna följa, och bidra på, hashtaggen #designfbh för Vinnovas konferens/webbinar om design för bättre hälsa.
Leta reda på en artikel en webbstrateg på Länsstyrelsen i Örebro tipsade om igår på Twitter, det innehållet skulle ha besparat mig en hel del letande som var förgäves.
Notera att jag fått ett privat meddelande om påminnelse för att skicka in kommentarer på ett dokument jag fått på remiss från andra än min arbetsgivare.

Visst, alla datorer/användare inom Västra Götalandsregionen kanske inte ska ha fri tillgång till nätet. Men vi är nog rätt många tusen som ändå inte har åtkomst till journaler eller andra skyddade uppgifter.
Det är hyggligt naivt att tro att anställda ska kunna skilja på privat användning av nätet och sedan vara blockerad/hänvisad till organisationsinterna system under arbetstid. Samarbete behöver göras med folk utanför organisationen och såna som jag samarbetar primärt med folk utanför min egna arbetsplats.

Meh, växla över till mobilt bredband dårå?!

Skulle jag gärna göra, men då blir jag en andra klassens användare av e-postsystemet istället. Ska man vara tvungen att välja? Om jag tvingas så tror jag att ett fritt externt nät vinner och jag tror att det går rätt bra att undvika alla interna system, men då kommer det läcka mycket info i e-postsystemet istället. Så då blockeras nog bifogade filer :)

Men ska varje användare för säkerhets skull ha ett mobilt bredband för att klara av sitt jobb, eller ska IT-avdelningen erbjuda vettiga undantag från nuvarande IT-säkerhet? Det kostar trots allt onödiga pengar när det blir onödigt svårt att jobba - skattepengar alltså...

Tillgänglighet på webben som EU-direktiv nu på remiss

För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc.
Jag gillar verkligen att läsa dammiga byråkratskrivelser och har tidigare aldrig läst ett direktiv, så jag högg in direkt.

Ambitionen med direktivet är att sätta en harmoniserad och hög nivå av tillgänglighet på offentliga webbplatser. I webbplatser räknar de även in e-tjänster och andra tjänster på webben som kanske inte alltid är en vanlig sajt med en statlig organisation som avsändare.

I texten som motiverar till direktivet återfinns en del intressanta fakta, bland annat:

År 2009 bestod den europeiska webbutvecklingsmarknaden av 175 000 företag, sysselsatte en miljon personer och med en omsättning på 144 miljarder euro.
Marknaden för webbtillgänglighet uppskattas till 2 miljarder euro.
Mindre än 10 % av de offentliga webbplatserna är tillgängliga.
Antalet e-förvaltningstjänster är 380 500 stycken, vanliga webbplatser är 761 000 stycken och dessa siffror ökar snabbt.

Som vanligt i dessa sammanhang så slarvas det med begreppen internet och webben. Det många inte tycks förstå är att de praktiskt taget alltid menar webben när de säger internet. Här var det något mumlande om informations- och kommunikationsteknik i en FN-skrivelse och då refereras till internet. Med tanke på att folk i gemen, färre än 8 %, inte ens vet vad en webbläsare är så vore det bra att sluta prata om internet då ytterst få använder annat än just webben.

Det mest förvånande jag såg var att en benchmarking gjord 2001 på e-förvaltning. Tolv år i denna bransch är otroligt mycket så utan att ha läst på om denna del blir man väldigt tveksam till att det man kom fram till då fortfarande är relevant idag.

Fokus ligger på användarorientering, marknadsorientering och interoperabilitet. Det om interoperabilitet kan bli intressant att höra hur det ska uttolkas då det inte känns helt självklart i sammanhanget. Om det skulle betyda en högre nivå av semantik i gränssnittskoden kan det få större konsekvenser än man kanske tänkte sig. Se exempelvis Schema.org och andra standarder för att bevara informationsmängders innebörd när det publiceras, göra det tillgängligt att återanvända i andra typer av hjälpmedel. Ta en kalenderhändelse som omnämns på en webbsida exempelvis, den är mer tillgänglig och interoperabel om det tydligt framgår vilken typ av information den är - snarare än att man måste förstå det genom att koppla ihop datum, plats och namn på händelsen.
Inte mig emot om även detta blir mer reglerat.

Det utesluts inte att det ska tas fram en ny europeisk standard för tillgänglighet. Standarder är bra men att ta fram nya känns ofta dumt, men just i detta fallet kanske EU trots allt inte har storhetsvansinne då de tänkt utgå ifrån WCAG 2.0 nivå AA. Tills dess det dyker upp en ny standard är det det allmänt accepterade WCAG som gäller.

Rapportering kommer att göras årligen och man rekommenderar att löpande övervaka tillgängligheten på webbplatserna. Frågan är om ett sådant verktyg redan finns för massiv testning av hela webbplatsers tillgänglighet? Kanske någon som borde börja bygga på en sådan...

Utredning om responsiv webbdesign

Detta är en utredning, snarare ett tjänsteutlåtande som det heter på byråkratiska, jag skrev inför frågan kring responsivitet. Västra Götalandsregionens externa webbplats är inte en av de finare sajterna just på mobila enheter eller andra udda upplösningar. Snart får vi nog se en mer responsiv version, och nedan är mitt bidrag i att sätta förväntan för konsulter och projektorganisation att leva upp till. Anledningen till att jag publicerar detta är att någon annan organisation kanske kan dra nytta av detta material. Jag har förmånen att jobba på ett ställe där vi gärna jobbar inför öppen ridå med dokumentation, källkod etc. Se öppna program exempelvis.
Alla kommentarer mottages tacksamt.

Förbehåll

Denna utredning fokuserar på det som är närmast relaterat till responsiv webbdesign. Med andra ord kommer inte webbstrategiska ämnen som URL-strategi, CMS-tekniska egenheter och innehållsstrategiska val med mera att tas upp.

Bakgrund, nuläge och slutsats

Bakgrund

När sajten designades senast var det få som använde något annat än en dator till att surfa på webben. Som så många andra valde man då att optimera webbplatsen efter vad som ansågs vara minsta troliga skärmstorlek, dåtidens referensutrustning, vilket hamnade på minst 14-tumsskärm och horisontell upplösning om 1024 bildpunkter. På detta sätt gjordes webbplatsen användbar för så många som möjligt.

Nuläge

Sedan 2007 har användandet av mobila enheter ökat till en nivå att det inte går att ignorera längre. När en liten skärm tidigare var 14 tum kan den idag vara 3 tum, se bilden intill, dessutom ofta stående på högkant. Många surfar också på webben via surfplattor vilket inte är fullt lika problematiskt som med en mobiltelefon, åtminstone inte så länge som skärmstorleken är runt 10 tum.

Andelen mobila besökare på flertalet av regionens publika webbplatser är runt 15 %, mätt första kvartalet 2013 enligt webbanalysverktyget Piwik.

Statistiken tyder på att majoriteten av besökarna är regionanställda vilket ger en icke-representativ bild av att omvärlden använder Windows XP och Internet Explorer. Dock är det värt att komma ihåg att det är olika brådskande med en responsiv redesign på olika webbplatser. De webbplatser som primärt vänder sig till privatpersoner är troligen mer brådskande än de där besökaren i stor grad sitter vid en stationär dator på en arbetsplats. Samtidigt skrämmer man bort mobilsurfare genom att inte möta deras behov.

Ett annat exempel är webbplatsen 1177.se som vänder sig huvudsakligen till allmänheten med råd om vård och hälsa. 1177.se hade för Q1 2013 cirka 50 % av sina besökare på en mobil enhet.

Trenden går tveklöst mot att det blir allt vanligare, om inte det normala, att använda en mobil enhet när man surfar på webben.

Problematisering

Sedan säkert 10 år har olika tekniker testats för att göra bättre mobila upplevelser. Sedan de moderna, “smarta”, telefonernas intåg är det återigen lämpligast att använda gammal beprövad webbteknik som HTML, Javascript och stilmallar.

Idag är frågan mer om man ska bygga en specialiserad mobilwebb bredvid den vanliga webbplatsen, eller om den vanliga webbplatsen ska klara av att hantera alla sorters enheter en besökare kan ha. Bland dessa finns skärmar små som armbandsur, mobiltelefoner, surfplattor, upp till bärbara- och stationära datorer, spelkonsoler som körs på tv eller projektor över en hel vägg.

Storleken på de mindre skärmarna i kombination med deras upplösning gör att text ofta inte går att läsa utan att zooma oavsett hur god syn man har. Zoomar man in i sidan försvinner istället översikten och besökaren tappar orienteringen.

Se exempel nedan på hur det ser ut på de mindre surfplattorna som blir allt mer populära. Under 2013 är drygt hälften av de sålda surfplattorna mindre än 8 tum enligt prognoser.

Nexus 7 - första generationen	Apple iPad Mini - första generationen
* Stående format	Stående format

Liggande format.	Liggande format.

Skillnad mellan responsiv och icke-responsiv webbplats i en mobiltelefon

Nedan finns tre exempel på webbplatser och hur de kan se ut i exempelvis iPhone 4/4S. Längst till vänster vgregion.se, som inte är responsiv, är svår att snabbt få en uppfattning om, design som bland annat menyn bryts sönder till flera rader med mera.

Varmland.se i mitten är en väsentligt mindre webbplats som är responsiv där man snabbt får en överblick kring vad som erbjuds via länkar och ikoner.

Lulea.se till höger är en responsiv webbplats med mer komplicerad navigering vilket de löst genom den orangea ytan med huvudmenyn. Luleås design stödjer flera nivåer av navigering på ett sätt som kan vara värt att inspireras av.

Den kanske mest avgörande skillnaden är att de responsiva webbplatserna är läsbara, visar prioriterat innehåll på den lilla ytan och att navigeringen fungerar smidigt med touchskärm.

vgregion.se i iPhone 4	varmland.se i iPhone 4	lulea.se i iPhone 4

Grovt förenklat är det mest strategiskt att göra en responsiv webbplats för alla som inte bedriver ehandel på publika webben. Anledningen till att de som bedriver ehandel kan ha nytta av olika webbplatser för de viktigaste typerna av enheterna är för att det är lättare att jobba mätbart genom att utvärdera det ekonomiska resultatet per typ av enhet.

Denna uppenbara måttstock finns inte för de som erbjuder information, e-tjänster och dylikt på webben. Genom att fokusera på att ha en webbplats som ska fungera bra nog för alla besparar man sig en del huvudbry med att ha flera olika webbplatser att förvalta och vidareutveckla.

Det en responsiv webbplats strävar efter är att vara “device-agnostisk”, vilket rent praktiskt innebär tre saker:

Media queries. Brytpunkter gör att om innehållet kräver det kommer fler eller färre kolumner användas. På detta sätt modifieras utseendet för de speciella behov som finns för olika storlekar på skärmar. Det är vanligt att vissa delar av innehållet inte visas upp om det är ont om utrymme, exempelvis utsmyckningsbilder brukar ofta döljas för mobiler.
Kolumn/rutsystem används. Alla komponenter i designen flyter ut över tillgängligt utrymme då alla mått är relativa. Finns plats ska den användas om det tillför något.
Flexibla bilder. Bilders storlek sätts i relativa mått så de kan skalas upp eller ner beroende på vilket utrymme som finns tillgängligt.

Utmaningen är inte bara att folk har mindre skärmar idag utan även att de mobila anslutningarna till internet skiljer sig från trådbunden uppkoppling man har på kontor och i många hem.

Även de med en vanlig dator, om de ansluter via mobilt bredband, kan dra nytta av ett väl utfört jobb inom RWD. Exempelvis är det vanligt förekommande att webbplatser som skapades innan RWD slog igenom är beroende av väldigt många filer för att visas korrekt. På en mobil anslutning vill man ha så få, och samtidigt små, filer som möjligt. För den som har en skakig 3G- eller EDGE-anslutning kan det ta upp till flera minuter att ladda ner alla filer som krävs för att interagera med en webbplats - värt att jämföra med att många jagar tiondelar av sekunder när de optimerar webbplatsers laddningstid.

När och hur man använder webben är också något annorlunda idag. Att din besökare kan vara på gående fot i starkt solsken ställer nya krav på användbarheten jämfört med en ergonomiskt utformad arbetsplats med en stationär dator, stor skärm, vanligt tangentbord och en mus.

Slutsats

VGR bör göra sin webb responsiv och prestandaoptimera den så långt det är försvarbart.

Nedan ges två alternativ på hur VGR kan sikta in sin responsiva omdaning av webben. Det första alternativet föreslår den minsta tänkbara ansträngning som är meningsfull ur en webbstrategisk synvinkel. Alternativ 2 är om man har väsentligt mycket mer resurser att avsätta, samtidigt är den ett förslag på steg 2 när man har gjort och utvärderat alternativ 1.

Förslagsvis utför VGR alternativ 1 men i mån av resurser plockar med godbitar från alternativ 2.

Alternativ 1: Den “görbara” versionen av RWD

Alternativ 1 siktar på det som verkligen behöver göras, men inte att fullt ut följa allt som kan anses ingå i begreppet RWD. Ambitionen är inte att bearbeta redaktionellt innehåll i någon nämnvärd utsträckning. Målet är att lösa de mest akuta problemen utan att för den skull påverka utseendet på webbplatsen för övriga. Inget ska förändras om det inte löser ett problem för mobila- och surfplattebesökare.

De som ska dra nytta av detta arbete är de:

Med så pass låg upplösning/storlek på skärmen att nuvarande designen bryts och skapar problem.
Som ansluter med en mobil uppkoppling till nätet. Mobilt bredband som Edge/3G/4G.
Vanliga datoranvändare som inte låter sin webbläsare fylla hela skärmen.

Med det sagt är inte kravet att en besökare med en högupplöst surfplatta på 10 tum kommer märka någon större skillnad i horisontellt läge, de med mobiltelefon är högre prioriterade.

Att identifiera smärtgränsen, och att finna den “mobila” brytpunkten för media-query, är upp till konsultens UX-expertis under framtagandet i samråd med VGR. Brytpunkten ser ut att hamna i spannet 6-9 tum på testade upplösningar i horisontellt läge.

Följande punkter är exempel på delar som behöver jobbas på:

Införa ett modernt kolumn/gridsystem vilket ska lösa dagens designbuggar där exempelvis innehållet ibland hamnar under undermenyn. I övrigt vara grunden för en flexibel layout upp till den maximala bredd som idag finns i designen.
Identifiera brytpunkten när det inte längre är användbart att ha mer än en kolumn.

- Snabb utvärdering om det är meningsfullt att ha fler brytpunkter än bara för desktop & mobil, vilket i så fall skulle vara en för surfplatta som inte behöver vara fullt så förenklad som den för mobil.

Designa & konstruera ett nytt förenklat sidhuvud som ersätter det nuvarande vid den brytpunkt som förenklar gränssnittet, där stor vikt läggs vid:

- Smart disponering av utrymmet så att en undersidas unika och meningsbärande innehåll, som huvudrubrik, får en chans att synas.
- Kunna hantera flera nivåer i navigationen. Lösningen www.lulea.se har på mobila enheter är värd att beakta.
- Att bevara igenkänningen att det är VGR som är avsändare.

Designa & konstruera hur sidors innehåll ska visa sig i det förenklade gränssnittet, där fokus ligger på att:

- Prioritera text som innehåll framför utsmyckningsbilder.
- Främja läsbar text för ett mobilt användningsscenario.
- Tillgängligt utrymme utnyttjas maximalt väl avvägt med de marginaler som behövs mellan olika element.
- Tillräckligt stora träffytor på länkar och knappar för att vara användbara för de med touchskärm.

Generell prestanda för ett mobilt scenario ska best practice tillämpas, exempelvis:

- Ersätta eventuella designstöttande bilder med CSS i de fall det är riskfritt.
- Använda tekniken CSS sprites i rimlig utsträckning för att minimera antalet bilder att ladda ner.
- Planera resurser som Javascript, stilmallar och bilder för smart livslängd/cache-hantering i nätverk och i webbläsare - ger färre anrop då oförändrade, gemensamma eller redan hämtade filer inte skickas på nytt.
- Beakta Content Delivery Networks för ramverksfiler från tredje part, exempelvis jQuery.
- Ha så få filer för stilmallar och Javascript som möjligt. Med lite god planering kan man i vissa fall slå samman dessa filer till en stilmallsfil och en Javascript-fil.
- Se till att textbaserade resurser som HTML, stilmallar och Javascript sänds komprimerat och minimerat.

Prestandadelarna är mätbara via Google PageSpeed och Yahoo YSlow. Det en gränssnittsprogrammerare kan påverka en undersida bör endast i undantagsfall ha lägre än 90 av 100 enligt PageSpeed. Inga högprioriterade, rödmarkerade, åtgärder ska finnas enligt vare sig PageSpeed eller YSlow.

VGR bör inte acceptera att:

Det förenklade gränssnittet förhindrar zoomning.
Det krävs nya sidmallar i EPiServer eller att sidor ska behöva byta sidmall.
Nya beroenden till Javascript introduceras.
Nuvarande nivå av tillgänglighet försämras.
Det tillkommer designramverk med CSS/Javascript.
En alternativ/legacy-version av sajten behöver leva parallellt för att stödja äldre webbläsare som Internet Explorer 8.

Avsteg från ovan punkter behöver stämmas av med VGR:s arkitekturledningsgrupp och dokumenteras.

VGR rekommenderas att ha en grupp som börjar testa tidigt, och testar ofta, för att prioritera varje iterations insatser. Denna grupp bör bestå av personer med bred erfarenhet av webbarbete.

Alternativ 2: Möjlig vidareutveckling

Här föreslås den nivå VGR kan välja antingen som steg 2 alternativt om man tror sig kunna dra i land ett större och mer komplicerat projekt direkt, eller möjligen som en plocklista vid varje iteration i det kontinuerliga webbarbetet. Detta alternativ gör sig som helhet väl med en översyn av innehållet, upprättandet av en mobil innehållsstrategi och etablerandet av en multifunktionell bildbank.

Dessa punkter är vad som kan beskrivas som bokstavstroende RWD, andra punkter vad vissa skulle kalla Adaptive Web Design och några punkter är allmän uppryckning av kvalitet.

De som ska dra nytta av alternativ 2 är förutom tidigare:

De besökare som vill kunna välja vilken brytpunkt de vill använda.
De med högupplöst skärm.
Användare som föredrar, eller primärt använder, mobila enheter för att surfa.
De med relativt små skärmar, främst mobiler, ska få meningsbärande information direkt vid sidvisning.

Delar att jobba med:

Putsning på alternativ 1 baserat på användbarhet och översikt, bland annat:

- Det ska vara möjligt för besökare att välja och byta bland de brytpunkter som finns. Exempelvis låta mobilanvändare få ta del av, vad som slarvigt uttryckt kan kallas, tablet- och desktop-varianterna av designen.

Erbjuda möjligheten att dölja utsmyckningsbilder i mobil- och tablet-version av designen. I de fall bilder sätts och styrs av sidmall kan detta ske för mallen, men en redaktör bör kunna välja bilder som inte behöver visas för de med mindre skärmar.
Bygga bort de delar som idag är designade med behov av iframes. Istället får man lov att läsa in den informationen via API, länka direkt till den externa funktionen eller utveckla eget.
Omtag kring hur navigering kan behöva kompletteras på grund av besökare med touch-skärmar och ett mobilt interaktionsbeteende. Exempelvis behov av swipe sidledes på bildkaruseller då den navigeringskonventionen finns bland de som frekvent använder mobila enheter.
Höja nivån av semantik på publicerad information. Följa schema.org och Microformat där det är tillämpligt, validera med Googles Structured Data Testing Tool.

- Exempelvis kontaktuppgifter, geografiska platser, kalenderhändelser och relationer i länkar behöver beskrivas på ett sätt som maskiner förstår.
- Kalenderhändelser ska exempelvis märkas upp med bland annat datum så sökmotorer får en chans att veta om det är en händelse i framtiden och var det tar plats.

Högupplösta webben:

- Högupplösta logotyper och ikoner erbjuds för de som kan dra nytta av det.
- Ge, eller erbjud, högupplöst material (foto/bilder/video) till de enheter som stödjer det och har en lämplig uppkoppling.
- Utvärdera om moderna webbteckensnitt kan ersätta många bildbaserade ikoner/pictogram.

Höja prestandakraven ytterligare för gränssnittskod och teknisk miljö, bland annat:

- Optimera ordningen på stilmallar och Javascript så inga onödiga, eller åtminstone överdrivna, så kallade reflows sker.
- Inte exekvera onödig Javascript vid initial sidladdning.
- Sikta på minst 95 av 100 i Google PageSpeed på samtliga sidor.
- Pingdom för att mäta svarstider.

Beroende på när alternativ 2 kan tänkas bli aktuellt är det smart att utvärdera de ingående delarna på nytt. God webbdesign är trots allt ett rörligt mål och livslängden på denna utredning är förstås begränsad.

// Marcus Österberg,
// Webbstrateg på VGR
// 2013-04-24

Bidragande med material & inspiration har varit @infomastern, @andreasjohansson och @ptrkhmbrg. Tack för det statliga syskonskapet :P
PDF-version finns här »

Användbarhet och eHälsa

Har hela dagen läst remiss-versionen av rapporten eHälsosystemens användbarhet jag fått av @isadurra. Att vårdens IT-system har en bit kvar till att vara användbara kommer nog inte som en nyhet för någon, men det är intressant att se vad för orosmoment som lyfts fram.

Det problemet som ännu inte börjat plåga vården är nog vem som ska hjälpa medborgaren att klara av vårdens halvfärdiga lösningar, som Mina Vårdkontakter till exempel. Medborgarens tålamod ska man inte missbruka, så då är frågan vem som ska undervisa om att ett mobilt Bank-ID inte är en e-legitimation enligt MVK (vilket är anledningen till att recept är utgråat på bilden ovan).

Att "Min journal" inte är utgråad kan man, vilket jag gjorde, tolka som att man faktiskt har en journal i Uppsala. Några klick senare visar det sig att jag mycket riktigt inte har någon journal i Uppsala, eller snarare att de inte "fick någon träff". Med andra ord kan jag mycket väl ha en journal där men systemet kan inte ge mig ett entydigt besked, åtminstone inte i version 2.1.0.0 :)
Skulle jag sätta mitt liv i pant på att jag inte har någon journal i Uppsala efter detta besked? Knappast!
Felet är ju förstås uppenbart, man ska inte irritera eller vilseleda sin användare.

Sen hade det varit god smak om designen (se bild nedan) inte förändrades så drastiskt och nån form av vägledning till att ta sig tillbaka hade inte skadat. Allra helst ska man stanna inom webbplatsen och inte kastas ut på detta sätt.

I rapporten tas begreppet individualisering upp och det är en viktig del av alla tekniska system. Följsamheten ökar om det som erbjuds i form av funktioner eller information är relevant för varje enskild användare. Vi webbnördar brukar mena samma sak fast använder oftare begreppet personalisering, kanske främst för att göra tydligt att vi inte alltid behöver veta vem individen är utan snarare vilken typ av individ det är.

Det mest tröstlösa i arbetet med eHälsa är att det känns så avlägset med användbarhet i det avseende som de flesta menar. I alla fall när vi inte ens kan få det mest basala av tekniken att fungera - som i exemplet ovan när stilmallen inte följde med sidladdningen. Det kan bara bli bättre.

Hur färdigt och bra måste exempelvis Mina Vårdkontakter vara innan man vågar marknadsföra det på allmänheten? Jag vette tusan vem jag skulle rekommendera att gå in där i dagsläget. Jag kanske är orimligt kräsen?

Imorgon drar Vitalis igång på Svenska Mässan i Göteborg. I hallen A7 kommer jag slå ner min tältpinne då det där kommer serveras användbarhet hela dagen.
På onsdag kommer jag lyssna mest på dragningarna om semantisk interoperabilitet.

Catch me if you can...

Din webbplats är inte en bok, den är ett magasin

Skrev en tweet för ett tag sen om att det buzzword man kanske borde arbeta in i folks medvetande är kontinuerlig webbdesign. Felet så otroligt många gör är att ha gigantiska projekt med några års mellanrum och då har listan med grejer man behöver åtgärda vuxit sig både lång och komplex. Detta sker ofta när man ändå är inne och uppdaterar sitt publiceringssystem passar man på att göra en större redesign och inte sällan gör man ett ordentligt omtag på sitt innehåll. Dessa större projekt är inte sällan så komplicerade att ro iland att man tvingas göra prioriteringar man nog inte behövt göra om man löpande fixat och donat med mer än nyhetsspalternas innehåll.

Med andra ord ser man till att en besökare varken känner igen sig eller kan räkna med att hitta tillbaka till information som tidigare fanns. Detta är nog vad många som byggt om sina webbplatser fullständigt enligt mobile first eller följsam webbdesign lär se i sin statistik om de tittar tillräckligt noga.

Chocken över att precis allt är nytt kan dock vara positiv om webbplatsen hade tillräckligt dåligt innehåll eller var uselt designad innan, men det man borde göra istället är att se till att webbplatsen aldrig ligger flera år efter sin tid. Man behöver oavsett man vill det eller ej ha en löpande uppdatering eftersom webben utvecklas bit för bit mest hela tiden.

Ett exempel på behov av löpande utveckling är dagens meddelande om att man från och med version 23 av Firefox inte tillåts blanda in HTTP-anrop på en sida som anropats med HTTPS. Med andra ord kommer alla de som ville säkra upp sina webbplatser snart se om stilmallar, bilder och annat hämtas in via en säker kanal eller ej. För de som inte uppdaterat sitt Google Analytics-skript på väldigt länge kommer andelen Firefox-användare att minska då många anropar GA-skriptet utan det magiska S:et i HTTPS.
Detta är ett exempel där man knappast hinner dra igång ett jätteprojekt för att fixa webben utan måste göra en snabbfix, och ännu hellre att man har en löpande dialog med någon som både kan dessa saker och kan göra något åt det.

Din webbplats har nog mycket att vinna på att ha en utgåva/redesign varje månad snarare än vart femte år.

Vårdens problem med Bring Your Own Devices/Data/Diagnostics etc

Tänk dig att många i din släkt haft hjärtproblem och flertalet har dött av hjärtattack. Du tänkte att du skulle köpa dig tid genom att hjälpa vården genom en smart sensor i kroppen. Sensorer som kan förvarna om en hjärtattack är nämligen på gång.

En eftermiddag notifierar din sensor dig om ett ytterst illavarslande tecken, en förestående hjärtattack, strax efter får du bröstsmärtor och beger dig till närmsta akutmottagning.
Vad tror du händer där? Kommer din förklaring om den där för vården okända tingesten i din kropp ge dig rätt vård direkt, eller kommer de ställa frågor om hur stressigt du har det på jobbet? Kommer de tro att du råkat ut för panikångest?

Jag ska inte påstå att jag har en aning om vad som händer i denna situation, däremot tvekar jag inte en sekund på att en sund skeptisk inställning behövs hos vårdpersonalen i dessa situationer.

Var drar man gränsen?

Om min Fitbit One slutat rapportera in uppgifter, blir jag kallad till en mottagning då? Jag kan ju ha tappat bort den på en löprunda.
Är avsaknaden av trofeér i Runkeeper-data en viss månad tecken på att någon behöver vård inom kort?
En okulär besiktning, eller triage, stämmer med patientens påstående om vad dennes privata implantat/sensor/pryl påstår är felet.

Läkekonsten kanske alltid haft det problemet min bransch har, att grannpojken kan knacka hemsidor/att datorer är bättre på att ställa diagnos? Det största problemet jag ser just nu är att man inte bör dränka vården med data de inte kan bedöma kvaliteten på. Utmaningen är att veta vilken data, självdiagnostik och prylar som är värda att ta på allvar.
Vitalis-mässan under kommande vecka har massor med programpunkter på temat 'semantisk interoperabilitet' där den statsfinansierade vården diskuterar huruvida deras insamlade information är kompatibel sinsemellan. Helt utan att ta höjd för att de inte längre har monopol över patientinfo i dagens uppkopplade och innovativa samhälle...

Länkar apropå Vitalis och semantisk interoperabilitet

eHälsa eller mHälsa?

I Sverige pratas det mest om eHälsa, men termen mHälsa kanske är lämpligare - där 'm' står för mobil. Men är det så viktigt då om det är ett 'e' eller 'm' i detta ord? Ja, eHälsa tyder på elektronisk hälsa och då kan verkligen vad som helst passera genom nålsögat oavsett om det är helt normal verksamhetsutveckling som konkurrerar om samma medel som något innovativt. Vad idag kan utföras utan inblandning av något elektroniskt?
mHälsa däremot antyder att det ska finnas i en mobil, med mobilitet, ska medge rörlighet och är faktiskt mycket tydligare i sitt antagande om att det finns en individ i andra änden. Det mobilen också innebär är att den finns inom en armslängds avstånd, vilket kan vara värt att fundera på som kontrast till den vanliga vården.

I hela västvärlden har vi infrastruktur i stil med kopparnät för telefoni och bredband, detta nät täcker in nästa samtliga i befolkningen. För riktigt snabbt bredband har vi även ett allt mer utbyggt nät av fiber. Dessutom råkar vi ha ett mobilnät.
Mobilnät är det enda nät som förenar de flesta människor i världen. På en enorm andel av världens yta fanns inte resurserna eller möjligheterna till att erbjuda uppkoppling innan mobilnäten dök upp i slutet på nittonhundratalet. Mobilen är med andra ord det enda vettiga alternativet för kommunikation för väldigt många. För de under fattigare förhållanden räcker det ju med en gemensam mobil för hela byn.

Dagens toppmodeller kan inom några få år vara miljarders människors egendom. Därför är hälsan mobil i framtiden, lätt att glömma då vi i Sverige har råd att köpa dyra grejer. De som är fattiga relativt till oss har i avseendet kring mobila tjänster ingen anledning att köpa den senaste Iphone eller toppmodellen inom Android, de billigare mobilerna duger alldeles utmärkt.

För dagens unga är deras mobil en förlängning av dem själva, rent utav en del av kroppen. En underuppdelning av digital natives -> mobile natives. De som förväntar sig kunna göra allt via sin mobil, på sina egna villkor, ta del av allt, inte accepterar några fiktiva öppettider på tjänster och som tycker sig ha rätt att ställa krav på dig för att ge dig uppmärksamhet.

Möjligheterna till innovation är helt enkelt enorma. Behovet av vårdrelaterade tjänster blir vi aldrig av med. Marknaden är gigantisk. Tröskeln till marknaden sjunker allt mer ju fler som får tillgång till mobil teknik.

Är vi redo? Kanske.
Det vi nog behöver förstå är hur en liten skitsak som skickas över SMS kan göra grymt stor nytta för någons hälsa, att inte alla projekt behöver vara storslagna lösningar som Mina Vårdkontakter, Mina Vårdflöden, eller statliga hälsokonton, och att det inte finns ursäkter för att strunta i användbarheten.

Så ja, mHälsa är nog ett mer beskrivande namn, och ja, vi behöver tänka mer disruptivt :)

Big Data: Är din data att lita på?

Idag börjar begreppet big data konkurrera med cloud computing, eller molnet på svenska, om att vara det mest populära hypeordet i alla tänkbara sammanhang. Förklarade på en intervju nyligen att jag jobbar mot länkade öppna data, vilket givetvis tolkades som big data. Ingen idé att vara ordmärkare i de sammanhangen. Glidningen i vad man avser med att använda begreppet big data pågår för fullt, men ofta menar man något liknande en eller flera av exempelvis nedan ingredienser:

Riktigt stora datamängder som används för beslutsstöd, analyser, visualisering etc.
Data från många olika källor, exempelvis åtkomstloggar och system med användare, som kopplas samman på ett dynamiskt sätt.
Väldigt ostrukturerad data där man hoppas finna dold struktur eller identifiera "fält" att mappa slå upp mot andra system - så kallad look-up.
Datamängd som är för komplex för att lagras i klassiska databaser, som genom systemdesign sprids all data ut på många specialiserade system på ett kontrollerat men något kaotiskt vis jämfört med tidigare.
All den data som samlas in "för säkerhets skull" men som man inte förväntar sig ha användning för.
Data man inte har åtkomst till utan vidare, exempelvis data hos Runkeeper eller annat utom ens kontroll.
Övervakning, eventuellt i realtid, av systemhändelser.

På denna data tas det beslut, eller rent utav kan automatiska händelser inträffa baserat på vad denna data innehåller. Ett exempel kring automatisering jag hörde en kollega inom Västra Götalandsregionen beskriva nyligen var att sätta upp kriterier för vem som kommer åt en journal. Om patient X tas in på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg för ett plastikkirurgiskt ingrepp, är det då rimligt att journalen läses av:

En talpedagog i Uddevalla?
53 kirurger anställda inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, alltså då även på Östra- och Mölndals sjukhus?
Användaren Kajsa Kavat, som egentligen är till för att utbilda personer i den personuppgiftsbefriade versionen av journalsystemet?

Incidenter med att obehöriga läser journaler de inte borde händer kanske inte jätteofta, men i Göteborg är det mest kända exemplet journalen för politikern Leif Blomman Blomberg som avled på Sahlgrenska efter en hjärnblödning. Av de 38 personer som kollat hans journal var det bara 10 som egentligen hade en rimlig orsak - det vill säga att de var inblandade i vården av patienten.

Hade det inte varit fantastiskt om detta gick att hindra? Automatiskt?
Vid vissa uppenbara fall är det givetvis så att system kan designas för att minska överträdelser. Om den anställde har helt fel förkunskaper, jobbar på fel ort, för stunden har semester, är på fel sida av jordklotet och med bred marginal inte klarade alkotestet i bilen för 15 minuter sedan... åtminstone då borde man våga blockera åtkomst till vissa journaler. Eller hur? Frågan är väl var gränsen ska dras då den rimligen ska dras något tidigare :)

Vad krävs för att kunna närma sig det där fantastiska med big data?

Det svåra med big data? Jag skulle vilja påstå att man behöver veta hur man undviker att dra felaktiga slutsatser på grund av övertro om datakällans korrekthet, bland mycket annat. För att dra parallelen med 'molnet' så tenderar dessa buzzwords att vara lösningen på allt från världssvälten till din organisations utmaningar att vara innovativa. Ofta får man det förklarat för sig att det inte är särskilt svårt. Vilken tur :)

Vilka slutsatser dras av denna data och hur viktigt är resultatet?
En anekdot på ämnet landade i min brevlåda idag i form av ett brev från Bredbandsbolaget. Jag har nyligen sagt upp den ADSL-anslutning de levererat i många år. Bekräftelsen på uppsägningen har en klart märklig adress. Gatuadressen är korrekt, men postnumret är 418 74 istället för 412 72. Det gör en ganska stor skillnad som du ser på bilden ovan, närmare bestämt drygt 6 kilometer. Det röda krysset till höger på bilden är där jag egentligen bor, det vill säga Bö i Örgryte/Härlanda, uppe till vänster i närheten av Biskopsgården stämmer med postnumret.

Dessa 6 kilometer gör bland annat att jag på postnummer 418 74:

Tenderar att sympatisera en hel del mer åt vänster på den politiska skalan.
I snitt säkert tjänar 100 000 mindre eller har ännu sämre årsinkomst.
I belastningsregistret kanske är mer av en våldsbrottsling snarare än att ha näringsförbud på grund av flagrant skattefusk.
Antagligen har andra semestervanor, eller sannolikhet till att ha en sommarstuga.

Om Bredbandsbolaget ska analysera vilka som sagt upp sin ADSL-uppkoppling kan precisionen bli lidande om de felaktigt grupperar in mig och mina grannar i Biskopsgården, om de nu utgår från postnummer.

Frågan du ska ställa dig är hur ofta bekymmer som Bredbandsbolagets förekommer i din data... För att ta reda på detta bör du nog utvärdera din viktiga data i stor skala innan du använder den på nytt. Bredbandsbolaget kunde, om de ville, kolla om gatuadressen och postnumret matchade innan de skickade brev till mig.

Vad kan du göra för att verifiera din insamlade data?

Önskvärd självbild vs. sociala webben

De flesta har nog googlat sitt egna namn, men låter du det som står om dig påverka hur du beter dig i olika sammanhang? Hur du presenterar dig? Vad du säger att du jobbar med? Tänker inte så mycket på det själv, åtminstone inte förrän jag surar över att många tänker EPiServer när de hittar info om mig.

Fick just en inbjudan till ett seminarium titulerat "strategi för mobilitet". Inbjudan innehåller endast namnet på avsändaren av mejlet, så jag beger mig till Linkedin för att kolla in personen ifråga. Skrollar man ner till rubriken Skills & expertise så har personens kontakter rekommenderat flertalet kompetenser, men ingen valde Mobility Strategy eller Enterprise Mobility.
Påverkar detta mitt beslut om att spendera en halvdag? Ja absolut!

Är bilden du själv ger, i säljande syfte, mer sann än den som flertalet andra personer ger av dig? Många tror nog mer på majoritetens bild framför den du väljer, åtminstone är jag sån.
Sen kan jag absolut se problem med dessa listor. Motsvarande bedömning av mig på Linkedin kan få folk att tro att jag är bra på Cascading Style Sheets (CSS) vilket jag inte är beredd att hålla med om. Just det lär handla om att jag som frontend-snubbe ofta haft kollegor som varit sämre än mig på CSS och att jag fått endorsements från dem. Ingen frontend-utvecklare från min tid på NetRelations lär välja CSS för att beskriva mina bidrag i projekt :D)

Headhunters letar givna nyckelord i CV

Har idag varit på intervju hos en headhunter. Det tenderar att poppa fram en ny headhunter som visar intresse ungefär varannan månad och de flesta av dem fastnar på samma sak de ser i mitt CV oavsett hur väl jag försöker dölja det (hint i bilden ovan).
En headhunter jag tidigare hade som chef la in det sist i ett samtal jag hade med honom 2010 när vi diskuterade nytt jobb, typ så här:

Du har ju det magiska ordet EPiServer i ditt CV. Nu har jag ju haft dig som kollega och vet att det trots allt nog inte är det som gör dig intressant på arbetsmarknaden. Men vill du ha ett sånt jobb är det inte svårt att fixa...

Nätet svämmar över av guider för hur man ska utforma sitt CV och professionella profiler så headhunters hör av sig. Bland annat vilka buzzwords man ska undvika och hur man får nyckelord att poppa ut när viss sorts folk eftersöks.
Själv undviker jag i stor utsträckning att prata eller lista vilka system och tekniker jag jobbat med, både på Linkedin och när jag blir uppringd av en rekryterare. Intressant nog avslöjar det sig så gott som alltid att det är det magiska ordet EPiServer de sett då det tycks vara oundvikligt att komma på tal. Sen verkar de få ståpäls när man berättar att jag haft roll som administratör, utvecklare, huvudredaktör och dessutom haft ansvar för några hundra webbredaktörer.
Att det inte är vad som gör att jag tar mig ur sängen på morgonen framgår tydligen inte, eller så tycker de inte att det är relevant.

Kan bara komma på två tillfällen som en headhunter ringt om jobb där inte EPiServer kommit på tal och där jobbet handlat om vad jag _skulle_ vilja göra eller något som faktiskt är en utmaning. Ena gången var det som rollen global marknadskommunikatör på ett mycket stort bolag, andra gången som regionchef på ett bolag med fokus på EPiServer-utveckling.
Global marknadskommunikatör vette tusan om jag ens förstår vad jag ska göra första arbetsdagen men nog var det kul att någon visade intresse. Regionchef hade jag nog fixat men företaget ifråga hade en bedrövligt hemsk webbplats så det gick fetbort :D)

Ska nog kasta ut sista spåret av EPiServer från min historik - synd att slösa tid på saker som inte leder framåt.

Övervakning av sömn och motion

Har skaffat en Fitbit One för att logga aktiviteter och sömn. Förutom stegräkning, koll på hur många trappor man springer på en dag så är det nog sömnövervakningen jag gillar mest.
Att jag vaknar ofta på nätterna är ingen nyhet, jag har två katter som vissa nätter springer kapp över sängen men nästan varje natt måste man knuffa någon av dem ur sängen för de står och krafsar en på ryggen.

På bilden ovan kan man se hur aktiv jag är när jag borde sova. I god anekdotmässig bevisföring tycks det vara från och med klockan 3 jag vaknar många gånger - vareviga natt. Ska komplettera detta med en kamera så kan man väl kolla om jag har seriösa sömnstörningar eller irriterande husdjur :)

Hur som helst, detta med att övervaka sig själv med internetuppkopplade ting har varit en trend ett tag. Du kanske hört talas om Internet of things och Quantified self?
Internet of things, eller tingens internet, är ordet som samlar alla prylar som numera är förlängningen av internet. Allt från intelligenta kylskåp till småpryttlar som stegräknaren jag har i min vänsterficka. De här grejerna ska kunna kommunicera med internet, vilket oftast görs via internetuppkopplingen hemma eller genom blåtand via mobilen etc.
Quantified self handlar om att med data, siffror och grafer förstå en människas dagliga liv. I mitt fall är det stegräkning och hur många gånger jag knuffar katten ur sängen, men det finns gott om exempel som har med eHälsa att göra. Exempelvis att övervaka blodsockret för diabetiker, våg som synkar över nätet, passivitet och en plats att manuellt lägga in data.

Poängen med dessa uppkopplade prylar och den data de samlar skulle för vården kunna vara att i ett tidigt skede få varningar om avvikelser för en patients välmående, vid vårdbesöket kunna se en logg över sånt som kan förklara symptomen, eller kanske peppa en patient kontinuerligt under tiden den sköter sig. Fysisk aktivitet på recept är en behandling jag tittat lite misstänksamt mot när det gäller huruvida det faktiskt uppstår någon motion.
Här har man chansen att skriva ut aktivitet, ett hjälpmedel för att mäta det och sedan ha faktiska siffror att prata om vid ett återbesök (eller prata om varför patienten sket i motionen).

En av farhågorna mot detta, från läkarnas sida, är att det blir ännu mer informationsbrus. Ännu påstridigare patienter som både har data från sina prylar och diagnos via Google.
Från IT-strategers håll finns oro att all data kommer vara i icke-standardiserade format - i privat ägo av något amerikanskt bolag. Att varken svenska vården eller staten har ett vettigt alternativ (läs: kompetent alternativ utan e-legitimation och annat ingen orkar med) där man kan deponera sin data tycks få prata om.

Det här är en av många saker jag har förmånen att klura igenom på mitt jobb. Återkommer strax med en lösning :P

Burträsk mitt i världen, enligt Apple Maps på iOS 6

Till sist har Apples nya mobiloperativ tagit sig ur beta-stadiet och släpps ut i verkligheten. Så hur har det då tagits emot? Minst sagt negativt nu de första dagarna då stora delar av webben fylls med klagomål och ironiska kommentarer om vilket otroligt nerköp just den nya kartappen, Apple Maps, är för oss användare.

Jag deltog i beta-testerna sedan i våras och har varit smått förskräckt över kartfunktionen, men tänkt att det löser sig säkert i den skarpa versionen. I en sen beta jag körde i början på augusti fick jag massor av spännande tips på alternativa rutter, se bild intill. Bilden här är inte den mest absurda men ett exempel på hur alternativa rutter kan bli en seriös omväg som tar mycket längre tid.
Har dessvärre tappat bort skärmdumpen av den skummaste av förslagen på rutt på väg mot Lindvallen. Den innebar att jag skulle ta av på en sidoväg, hålla mig på den i några hundra meter och sedan åka in på samma väg igen. Kort och gott onödigt informationsbrus.

Hur som helst, detta var under betaperioden. Hur ser det ut nu då?

Hitta till Regionens Hus i Vänersborg

I onsdags skulle jag å jobbets vägnar ta mig till Regionens Hus i Vänersborg. Har aldrig varit i Vänersborg tidigare och fick beskedet att det var dubbla storleken av Åmål. Hur svårt kan det vara?
Till att börja med är det uppenbarligen ovant och svårt att navigera efter en svartvit karta med dålig kontrast. Lite av en geocachingsupplevelse att se var jag befann mig och var jag skulle. Påminnde om dagisleken om huruvida det blir varmare eller kallare beroende på hur jag närmade mig ett mål jag inte visste var det var.

Orkade inte ha kartan i handen hela tiden, det regnade kraftigt och jag gick typ 2 kilometer omväg. Succé om man gillar skavsår till de nya skorna :)

Hitta till Acando i centrala Göteborg

Igår skulle jag på frukostseminarium hos Acando Göteborg. Hade en adress i inbjudan och dubbelkollade med paddans karta om det var samma plats jag varit på tidigare eller om de möjligen har flera kontor.
Det blev nästan rätt med Apple Maps, dock fyra byggnader för långt till väster. Lite beroende på hur man tar sig till den där ungefärliga platsen som anges blir man illa tvungen att kolla gatunummer. I-landsproblem, absolut, men det är sånt en smartphone försöker hjälpa en att slippa. Google Maps är inte heller de på metern exakta, men bara på fel sida av gatan.

Detaljrikedom baseras inte på hur tätbebyggt området är, uppenbarligen

Det är en väldans tur att det finns en flagga som talar om att Örebro ligger där, misstänker att de flesta Örebroare har svårt att lista ut det annars. Det är inte som med Google Maps där jag kan se om någon av mina forna grannar grävt en pool.

Västerbottensost, Burträsks stolthet

Så jag tänkte att då måste ju kartan över min mammas hembyggd Burträsk vara ett fantastiskt elände.

Tydligen inte. Hur lätt som helst att navigera i denna extremt lilla håla som ligger 10 mil från civilisationen i Umeå. Det bor cirka 1500 personer i och runt Burträsk - skönt för dem med ett bra flygfoto så de hittar från banken till turistshoppen för Västerbottensost :P

Kungsbacka och Mölndal felplacerade med flera kilometer

Tätorten man ser några kilometer österut är där Kungsbacka ligger i verkligheten.

Mölndal å andra sidan ligger i verkligheten några kilometer västerut.

Uppenbarligen så är det primärt i USA, och åtminstone inte i Sverige, som Apple lagt ansträngningarna. Dock verkar det inte heller där vara enligt förväntan just när det gäller kartfunktionen [Tumblr, The Verge].
Två grejer intresserar mig nu; försäljningsstatistiken, men kanske främst hur rimliga Apple kommer vara i sina superlativ när de i reklamsammanhang beskriver sin nya karta.

Den nya kartan och en rad till med appikoner på en större skärm gör inte att jag behöver byta ut min Iphone 4. De andra 200 nyheterna har jag visserligen läst men de var inte spännande nog att komma ihåg.
Kommer Iphone 5S att som vanligt vara en finputsning av föregående version? Om ja så är det 2 år kvar till något av allmänt intresse dyker upp. Innan dess har jag nog bytt till Android känns det som...

Vilken e-postkultur finns där du jobbar?

E-post kan precis som övrig kommunikation vara mer eller mindre effektiv. Förutom att man förstår vad som händer hos mottagarna tycks det uppstå en kultur över hur man bör göra inom organisationer.

Ovan bild är ett exempel från senaste veckan. För att beskriva vad som händer kan man i detta fallet dela upp problematiken i tre olika delar, en rubrik för varje.

Episod 1: Skrolla i evigheter för att ta del av innehållet

På min Ipad fick jag skrolla 3-4 sidor innan jag ens kom ner till meddelandet och ämnet. I vägen var en lång lista med namn där jag endast känner till några få personer. Kan inte påstå att jag behöver veta vilka som får meddelandet, viktigare är att veta om det gäller mig över huvud taget.

Väl nere i meddelandet såg jag att det var en påminnelse om något som med stor sannolikhet inte gäller mig.

Lösningsförslag:

Lägga in alla mottagare i BCC/dold kopia.
Skriva i meddelandet vilka som tar emot meddelandet, "Alla ni som jobbar på Regionkansliet får detta därför...".

Episod 2: Någon svarar alla mottagare

Den där knappen att svara alla personer borde vara något man förtjänar eller får licens för att använda. Jag är själv ofta sugen på att använda den knappen i såna här fall för att poängtera att man inte bör lägga till mottagare på detta sätt.
Så helt i onödan vibrerade det i fickan för att någon inkluderade alla i ett meddelande tillbaka till avsändaren.

Lösningsförslag:

En dialogruta som förklarar innebörden och milt ifrågasätter varför personen ska svara precis alla.

Episod 3: Min chef förtydligar innehållet

Någon timme efter återkommer chefen med ett förtydligande mejl om på vilket sätt det korta innehållet i det första mejlet påverkar oss lokalt på avdelningen. Detta var det första meddelandet med ett innehållet som var anpassat åtminstone lite till oss mottagare.

En annan favorit bland missbruk av epost poppade fram i veckan.

Ett mejl dyker upp där det framgår att det har någonting med en kalenderhändelse att göra, men det var inte en bokningsförfrågan för mejlklienten.
Innehållet i meddelandet var i mångt och mycket en PDF-fil.
Öppnade man PDF-filen återupprepades den extremt korta informationen i ämnesraden i mejlet.
I PDF-filen fanns också en länk till någon intern kalenderwebbplats.
Klickade man på länken öppnades den interna kalenderwebbplatsen där man kunde anmäla sig till evenemanget - som fortfarande bara beskrivs med en korthuggen titel.

Med andra ord, efter hela kedjan visste jag inte vad det var jag kunde anmäla mig till. Jag var inte ens säker på att det gällde mig då det var alla inom en viss del av organisationen, och vi är mitt inne i en omorganisation och de tilltalade var på en abstraktionsnivå jag inte känner till.
Så jag frågade chefen om vi ens ingår i den delen av organisationen och fick sedan gissa om det var värt att dyka upp.

Sammanfattningsvis är att de som skickar meddelanden till många mottagare behöver förstå att de ofta bidrar med informations-brus. Det tar ganska mycket tid och leder till osäkerhet för väldigt många personer om tydligheten saknas.
Detta är en av anledningar till varför jag gärna ser att man slutar använda e-post till liknande ting, att avsändare av sånt här tvingas skicka meddelandet via ett funktionellt intranät som påtvingar målgruppsstyrning och ett visst minimum med tydlig information som hjälper mottagarna.

Ingen surfkurs för mig :/

Blir dessvärre inte någon surfkurs för min del efter alla krascherna i downhillbanan i Lindvallen. Slog upp en gammal skada i tummen tre gånger om och så tycks det vara grus i ett knä. Håller på och redigerar ihop en film men det är 50 Gb material att gå igenom så det tar lite tid, bilden ovan är bland de 5 första gigabyten.
Däremot har jag hittat en annan person som ska åka på Binero-Lapointkursen i Stadt i Norge i mitt ställe, nämligen Maria Josefsson. Maria har jag känt sedan hon var liten och hon har delat ut en del smisk när vi kört motocross.

Maria kan till skillnad från mig simma klart mycket bättre :)
Här är några frågor till Maria.

Hej Maria! Vem är du?

- Jag är 16 år och ska imorgon börja tvåan på Natur med tillvalet vindsurfing. Jag är fysiskt aktiv och har tränat de flesta sporter. Mest av allt artistisk gymnastik, taekwondo, motorcross, tävlingsimning och dans. Jag är glad, väldigt utåtriktad och har lätt för att ta kontakt och lära känna nya människor.

Hur känns det att ha fått Bineros surfkurs av Marcus?

- Jag är mycket glad att ha fått surfkursen av Marcus och ser verkligen fram emot att åka på Bineros surfkurs. Jag är däremot lite osäker på bloggandet då jag inte bloggat så mycket förut, men jag lär mig.

Har du surfat eller gjort något liknande förut?

- Vindsurfingen gjorde jag som tillval nu i tvåan och har under sommaren tränat med gymnasiet. Kommer träna i snitt 3 gånger per vecka när skolan drar igång. Jag har innan vindsurfat när jag var 7-8 år, då jag också åkte en del skateboard. Jag har prövat på någon gång på surf träningarna att vågsurfa, men det har varit med stora brädor.

När ska du åka?

- Jag ska åka 5-9 september.

Är du en god simmare?

- Ja, jag är en god simmare, tävlingsimmat i 1 år. Gillar verkligen vatten.

Har du full koll på norsk surfslang nu?

- Om jag har koll på Norsk surfslang? Nej inte direkt, finns det några sådana? I så fall hoppas jag att jag kommer lära mig några och har lite nytta av vindsurfings namnen.

Hang ten är:
a) ett klädmärke b) en surfrörelse c) en skateboardrörelse d)
samtliga föregående

- Hang ten är: d)samtiliga föregående

Binero är:
a) En sifferlek, liknande sudoku b) Ett webbhotell c) En valuta d) samtliga föregående

- Binero är: b) Ett webbhotell
Tydligen är det även en sifferlek som Göteborgs-Posten kört...

På Binero webbhotell kan du:
a) lägga upp din hemsida b) lägga upp din
mail c) lägga upp din domän d) samtliga föregående

- På Binero webbhotell kan du: d) samtliga föregående.

Jag önskar Maria lycka till med surfandet. Själv kommer jag nog tillbringa helgen med att koda på systemet bakom denna webbplats så det blir mer "webbhotellsvänligt", dessutom kanske filmen från Lindvallen blir klar.

Maria kommer blogga från surfkursen på ninjablogg.se, som så klart ligger på ett konto hon fick av Binero.

Parallax scrolling - reklambyråernas nya leksak?

Parallax scrolling syns allt oftare på webben. Du kanske råkat ut för en förvåning där du först tänkt att sidan var trasig på något vis med bakgrundsbilder? Det kan vara hänt men såg sidan designad ut var det troligen parallax det handlade om.
Vanligt förekommande är att förgrunden, exempelvis text och bilder, rör sig snabbare än bakgrunden. Ibland kan rutor fyllas med innehåll när man skrollar och kreativiteten tycks oändlig.

Metoden som sådan är inte direkt ny då den använts flitigt i åtminstone spelindustrin sedan 80-talets plattformsspel. Oftast med den figuren man styrde som rörde sig mot flera lager av kuliss som förflyttade sig olika fort beroende på hur långt bak de låg.

Skickade över länken för ala.ch till min webbdesignande kompis Filip som omedelbart kommenterade att:

Man får fan vara nykter och utvilad för att surfa på sidan.

Jag är beredd att hålla med. Nu kanske den sidan är ett extremfall, men så här långt reagerar jag omedelbart på ett negativt sätt varje gång jag ser en sådan webbplats då den spontana tanken är att något gått fel.

Om jag får vara lite fördomsfull, och det får jag väl på min egen blogg, så skulle jag nog anta att de flesta av följande påståenden är sanna för framtagandet av dessa webbplatser:

Byggda av reklambyråer.
Förklarade som en kampanj.
Kodningen av gränssnittskod har varit relativt kostsam.
Man har inte en särskilt negativ inställning till Flash, men kan ha valt detta som lösning då man insett att Flash är dött som plattform.
Beställaren är ganska obekymrad kring tillgänglighet, användbarhet och designkonventioner.
Beställaren har tidigare flertalet kampanjsajter i Flash på sitt samvete.
Ordet varumärke har nämnts fler gånger än funktionell, användbar eller begripligt tillsammans.

Jag förutspår att denna teknik säkert kommer att sprida sig till oss andra lite mer försiktiga beställare men att det kommer användas på ett väldigt annorlunda sätt - antagligen på ett sätt där det kan ge ett mervärde snarare än initial överraskning.

Titta gärna på exemplen jag länkat nedan. Vad tycker du, är det snyggt, vettigt, idiotiskt? Lämna din kommentar...

Webbfunktion

Användbarhetsproblem med lösenord

Intranätverk - Intranätkonferens i Göteborg nästa vecka

Avsändarperspektiv ger dig onödigt sura kunder

Vårdvalet nu en del av Mina Vårdkontakter

Problem 1 & 2 - inloggning för oss halvblinda som använder surfplatta, som dessutom gillar konsekvent design

Problem 3 - att hitta till vårdvalet

Problem 4 - knepig namngivning hjälper inte till

Problem 5 - oklart meddelande vid omlistning

Tre förslag på putsning på omlistningsprocessen

Problem 6 - phishing, eller nätfiske på IT-svenska?

eHälsa börjar ta sig...

Webbredaktörens test av responsiv design

Bakgrund

Testa din webbplats

Censurerar er IT-avdelning internetåtkomsten?

Vad är då problemet?

Vilka webbtjänster ska man få använda? Twitter?

Meh, växla över till mobilt bredband dårå?!

Tillgänglighet på webben som EU-direktiv nu på remiss

Utredning om responsiv webbdesign

Bakgrund, nuläge och slutsats

Bakgrund

Nuläge

Problematisering

Skillnad mellan responsiv och icke-responsiv webbplats i en mobiltelefon

Slutsats

Alternativ 1: Den “görbara” versionen av RWD

Följande punkter är exempel på delar som behöver jobbas på:

VGR bör inte acceptera att:

Alternativ 2: Möjlig vidareutveckling

Delar att jobba med:

Användbarhet och eHälsa

Din webbplats är inte en bok, den är ett magasin

Vårdens problem med Bring Your Own Devices/Data/Diagnostics etc

Länkar apropå Vitalis och semantisk interoperabilitet

eHälsa eller mHälsa?

Big Data: Är din data att lita på?

Vad krävs för att kunna närma sig det där fantastiska med big data?

Önskvärd självbild vs. sociala webben

Headhunters letar givna nyckelord i CV

Övervakning av sömn och motion

Burträsk mitt i världen, enligt Apple Maps på iOS 6

Hitta till Regionens Hus i Vänersborg

Hitta till Acando i centrala Göteborg

Detaljrikedom baseras inte på hur tätbebyggt området är, uppenbarligen

Västerbottensost, Burträsks stolthet

Kungsbacka och Mölndal felplacerade med flera kilometer

Vilken e-postkultur finns där du jobbar?

Episod 1: Skrolla i evigheter för att ta del av innehållet

Episod 2: Någon svarar alla mottagare

Episod 3: Min chef förtydligar innehållet

Ingen surfkurs för mig :/

Hej Maria! Vem är du?

Hur känns det att ha fått Bineros surfkurs av Marcus?

Har du surfat eller gjort något liknande förut?

När ska du åka?

Är du en god simmare?

Har du full koll på norsk surfslang nu?

Hang ten är: a) ett klädmärke b) en surfrörelse c) en skateboardrörelse d)samtliga föregående

Binero är: a) En sifferlek, liknande sudoku b) Ett webbhotell c) En valuta d) samtliga föregående

På Binero webbhotell kan du: a) lägga upp din hemsida b) lägga upp dinmail c) lägga upp din domän d) samtliga föregående

Parallax scrolling - reklambyråernas nya leksak?

Några exempel på parallax scrolling

Hang ten är:
a) ett klädmärke b) en surfrörelse c) en skateboardrörelse d)
samtliga föregående

Binero är:
a) En sifferlek, liknande sudoku b) Ett webbhotell c) En valuta d) samtliga föregående

På Binero webbhotell kan du:
a) lägga upp din hemsida b) lägga upp din
mail c) lägga upp din domän d) samtliga föregående